jag älskar att gråta, man känner sig så levande.
man är någon.
jag är så svag, jag orkar inte göra någonting alls.
det här tar livet ur mig.
du tar livet ur mig med din tystnad
och mina obesvarade frågor.
fan vad jag hatar det här.


på ett sätt så är det skönt att vara hära. jag ville bort från Piteå.
för att smala tankarna, andas in bättre luft, låta kroppen vila.
Och bara vara. så det är ju ett ferkfet tillfälle. ikväll ska jag enbart
ta hand om mig själv. jag har nog kommit till en punkt i mitt liv då
jag måste veta vad jag vill och göra saker som får mig att må bra.
jag gillar inte det jag ser i spegeln just nu.
jag måste få vara migsjälv - vara Jennifer.

på 9 dagar fyller jag år, så nästa helg, lördag
blir det att fira mig.

farväl.